Om oss

1969 startade en lärare vid namn Sven Åke Walfridson träning med 13-åriga ungdomar i Kinna. En av dem var Frank Alm, tidigare tränare i Sätila SK. 1970 startade Sven Åke tillsammans med Thord Harrysson BK Kinna. För att popularisera sporten tog man tidigt hit först allsvenska lag (då var Helsingborg bäst i landet med bland andra landslagsmännen Jörgen Hansson, som provspelade för NBA och Ulf Lindelöf bördig från Fritsla) och olika turnerande amerikanska lag. Dessa reste runt för att få kontakter med europeiska klubbar och många hamnade i svenska lag. Till exempel Fran O´Hanlon och Kenny Grant. Den senare och hans bror Kelly har varit och är fortfarande tränare i Sverige. Basketsporten spred sig som en löpeld. Snart tyckte klubben att man inte kunde heta Kinna längre. Dels var sporten utbredd i stora delar av Mark. Dessutom var det svårt att få den rätta klubbkänslan. Detta eftersom många satt fast i bytänkande och inte ville heta Kinna. Det var också svårt att få sponsorer utanför själva Kinna. Klubben bytte då namn till BK Marbo. Marbo kan dels vara namn på en person från Mark och dessutom kan man kalla dialekten för marbo. 
När spelarna kom upp i juniorålder började klubben i seriesystemet. Laget avancerade både på herr- och damsidan. Då hette den högsta serien allsvenskan och nästa serie division 2. Marbo klättrade upp i näst högsta serien med hjälp av sin förste amerikan Henry Robert Siemiontkowski, som Thord på väg hem från flygplatsen döpte om till Hank Roberts. Efteråt sa han att han hellre velat heta Simmons, som var mer likt hans riktiga namn. 
Kvalet till näst högsta serien, det fanns en i norr och en i söder, vann Marbo genom att slå Östersund i ett dubbelmöte med sammanlagt 166-165. 
En rad amerikaner har spelat i Marbo. Av dem bor fortfarande några kvar i kommunen. Till exempel Hank Roberts, Chris Jerebko och Marvin Jackson. 
När det blev dags att starta den nya högsta serien BasketLigan var det Marbo som lyckades erövra en plats i denna. Men klubben överlät sin plats till Marbo Sjuhärad – M7. Det var seniorverksamheten på herrsidan som bröts loss från Marbo. En anledning var att ekonomin inte skulle drabba ungdomsverksamheten. Ungdomarna skulle inte med sin lottförsäljning eller annat bekosta elitbasketen. Så M7 och Marbo är två skilda klubbar med olika styrelse och skild ekonomi. 
För att få fram slagkraftiga lag i kommunen gjorde Sätila SK och Marbo 1975 en överenskommelse: De äldre spelarna som ville satsa på elit fick gå till Sätila om det var flickor och till Marbo om det var pojkar. De som ville ta det lite lugnare kunde stanna i sin hemmaklubb och spela i lägre serier.Fr.o.m. säsongen 2006/07 bär Marbo ansvaret för damelitverksamheten. Sätila blev farmklubb till Marbo, på damsidan är även KFUM Borås farmklubb.Det omvända förhållandet gäller på herrsidan, dvs Marbo är farmklubb till Borås Basket som sedan 07/08 spelar i Basketligan igen.
I praktiken är det Marbo som tagit fram mest elitspelare både på herr- och damsidan.  Idag har Marbo en huvudstyrelse och under den en seniorsektion och en ungdomssektion.Styrelsen sammanträder en gång i månaden. Ekonomin bygger dels på bingo, sponsorer och medlemsavgifter. Dessutom får man statlig- och kommunala bidrag. 
Antalet medlemmar brukar ligga mellan 350 och 450, vilket skiftar från år till år, beroende på hur nyrekrytering fungerar. När Marbo söker upp ungdomar i fjärde klass händer det vissa år att många redan valt en annan sport. Andra år blir det en väldig tillströmning. Det kan komma 100 till 150 stycken 10-åringar runt omkring i de skolor vi besöker. När Jonas Larsson eller någon amerikansk spelare talar för varan och dessutom visar fram exempel på en specialgjord video kan det gå så. Dessa 100 till 150 stycken kan under året minska till hälften, eftersom många antingen hänger med kompisen eller inte tyckte sporten var så kul. 
Men det är jobbigt att vara ledare i en klubb. Marbos filosofi har varit att träna spelaren på att ta ansvar.